Mina barn.

Jag älskar mina barn över allt annat på denna jord..men ibland blir det för mycket..
Just nu är vi inne i en period där bara jag gäller, jag får inte vara i fred nån gång..jag får inte gå på toa själv, inte äta mat ifred, inte sitta i soffan ifred, inte sova ifred, jag orkar inge mer...
Är så himla trött på att ha dom efter mig hela tiden..
Jag älskar dom och kan inte tänka mig ett liv utan dom, jag saknar dom när jag jobbar och längtar efter att få hålla om dom när dom sover..men jag vill bara ha 5 minuter ifred nån gång.
Är jag världens sämsta mamma som känner så?
Jag får så dåligt samvete när jag säger åt dom att låta mig vara i fred, men man måste väl få 5 minuter ensam även när man är mamma, eller?
Nu på lördag ska jag åka till vingåker och handla massor av kläder och skor (mest till barnen)
ensam, utan barn..men jag vet att så fort jag lämnar detta hem så kommer jag att ringa hem minst 10 gånger och höra hur det är med dom..
Jag vill åka och jag längtar, men jag kan inte sluta att känna att jag är en dålig mamma som lämnar dom..
Dom har världens bästa pappa som också gör allt för dom, men jag är ju ändå mamma :)
Vi mammor ska väl känna så här, eller?